HolmbergErica

Det blev en bra dag.
Regnet kom,men inte på oss.
Bilen var fin,bilderna blev fina,Elias var så stilig och jag log.

Bilderna som fotografen Malin tog får ni vänta på.
Men här kommer 3 andra.

Imorgon är det äntligen dags!
Dagen som jag så länge väntat på.
Vädret ser ostabilt ut,men oavsett så vet jag att det kommer bli en bra dag,jag ska se till att det blir det.
För hur härligt är det inte att gå och få håret fixat,få sminket på rätt plats,visa tänderna tills käkarna domnar av,se på vackra tjejer och stiliga grabbar,höra skratt i varje vrå och att få gå där på röda mattan stolt som tuppen över att ha Elias som baldejt.
Jag vill göra det till en dag att minnas!

Jag har haft 2 bra dygn rakt igenom, och bara hängt med de finaste.
Tänka sig att det finns så otroligt många fina där ute.

Fest hos Jonte igår.

Kalas!



Spontanhäng med fina människor!

Idag är vi egentligen lediga,så som imorgon.
Men jag åker in med 12:an för lite möte och egen hårvård på salongen och efter några timmar där är det inventering med laget som ska blir kvällens syssla.
Imorgon får jag äntligen sätta in löshåret,längtar! Ska bli så kul och förhoppningsvis snyggt och där efter har jag 4 klippningar och firar sedan pappa och morbror med tårta och paket under kvällen!

Igår var det en bra dag.
Hade sovmorgon och åkte sedan in till stan och ursviken tillsammans med Jonna för att grilla hos våran mentor tillsammans med resten av klassen.
Det blev lite presenter,tacktal och bestämmelser inför kommande dagar.
Måste faktiskt säga att det nu känns tråkigt att lämna alla efter 3 år. Vi har inte haft den bästa sammanhållningen eller liknande men det kommer ändå kännas tomt,men är ju så van att ha alla omkring sig nu och man har lärt sig hur alla funkar.
Då vi hade ätit upp våran goda mat åkte jag och Jonna in till stan för lite shopping av balsmycken och skor,jättemysigt!
Avslutade dagen med träning och krig i duschen!

Mina tjejer som jag kommer att sakna!

Vi gör allt tillsammans, och så mycker mer än fotboll.
Vi upplever motgångar,vi upplever medgångar.
Vi klarar allt,så länge vi får göra det tillsammans.
Jag tycker synd om de som inte får vara med om allt vi faktiskt får göra.
Jag tycker synd om de som inte får känna på den laganda som vi faktiskt har.
Jag tycker synd om de som inte spelar i det lila laget.
Vi har så fruktansvärt roligt tillsammans.
Jag kommer aldrig sluta spela i de finaste själarnas lag,inte så länge ni finns där.

Har i månader nu gått och gruvat mig inför den här dagen, 27/6 är ett datum jag aldrig kommer glömma,så mycket  har jag gruvat mig.
Och den senaste tiden har verkligen all tid jag haft över gått åt till att öva.
Steg upp 05.00,gjorde mig klar,åkte förbi Jonnas hus och lämnade lite bra-jobbat-godis i deras postlåda, eftersom hon klarade provet igår.
Där efter in till stan och har alltså stått och svettats i salongen i ca 9 h idag.
Nervös,spänd och nyfiken gick jag efter alla dessa timmar in till de som bedömt oss under dagen,med tårar rinnandes ner för kinderna och fick tillslut höra att jag klarat de! Den största lättnaden på länge!

Idag är jag lycklig!

Vilken värme den här dagen har bjudit på,dessvärre inte mycket till sol,den verkar dyka upp nu perfekt till kvällen istället.
Har haft en bra dag på salongen,lunch tillsammans med Jonna och snart dyker Sanna upp och jag ska ge förslag på en cykeltur,som sagt så härligt väder!

Minnen som vi har,ska vi få uppleva igen och vi ska skapa nya.

Det handlar inte om vem du vill spendera den där fredagskvällen tillsammans med
Det handlar om vem du vill spendera alla söndagskvällar och alla kommande vardagar tillsammans med.
Det handlar inte alltid om spänning,utan också om trygghet.
Det handlar om tillit till varandra.
Det handlar om att vara lyckliga tillsammans.
Det handlar om att kunna vara sig själv.
Det handlar om att kunna bråka för att sedan bli vänner igen.
Det handlar om att kunna anpassa sig.
Det handlar om vem hjärtat slår får.
Det handlar om en känsla, och så mycket mer.

Jag vill veta,jag vill känna det där,någongång.
Men i nuläget så känns det inte som något måste.
Jag har haft och får ibland panik,då jag inser att de flesta i min närhet har någon att luta sig emot och att man står där själv.
Men själv är jag ju faktiskt inte.
Och när jag väl tänker efter så är jag väldigt nöjd med hur det är.
Jag har väl mina dagar,men det har alla.

Nu har sommaren äntligen kommit,äntligen!
Nog för att solen idag lyser med sin frånvaro,men de tidigare 2 dagar har ju bara varit för härliga.
Fick göra årets första träning på IP i Måndags,efter att jag legat ute och pluggat i solen hela dagen och redan fått årets bränna.
Och efter tränigen blev det årets första mjukglass också.

Igår blev det också plugg i solen med med t-shirt på och då klockan slog 18.00 dök Fritte förbi och vi åkte iväg till byske för att heja på de lila,perfekt sommarkväll!

Idag har jag pluggat och pluggat.
Jag har solat,somnat och gett bringar en ordentlig omgång.
Har just käkat tacos och ska strax he mig iväg på träning!

Man säger så sällan till människor i sin närhet hur mycket dom betyder, hur stor plats i hjärtat de har och hur mycket man egentligen uppskattar dom.
Många tror jag tar alla i sin närhet för givet medans andra inte vet hur de ska uttrycka sig och visa det.
Jag uppskattar mina nära och kära otroligt mycket,har svårt för att visa de,men skulle kunna skriva oändligt många ord av tacksamhet.
Man får sig ofta en tankeställare och igår här hemma i soffan tillsammans med 4 andra fina människor, fick jag en sån där tanke att fasen vilken tur jag har som bara får vara med.
Jag uppskattar väldigt små saker,vilket jag är väldigt glad över eftersom man då kan bli glad för så väldigt lite.

Det känns inte bara lite surt att vakna upp,i ett tomt hus och med en grå himel utanför.
Då man samtidigt vet att hela ens familj sitter på en strand i Kreta och njuter av den varma solen och det turkosa vattnet.
Det känns inte bara lite surt att våran tv inte vill starta och jag inte kan göra något åt de,medans jag vet att dom spelar volleybollmatch på volleybollmatch.
Det känns inte lite surt att vårat internet jävlas och att jag knappt ibland kan leka på fb,medans jag vet att dom äter på resturang varje kväll.
Det känns inte alls surt att jag sitter här utan tv,familj och halverst internet.

Idag har jag:
Slappat.
Sett fotboll med Sanna,Adrian och Mimmi på tjärnbacka.
Träffade underbara och saknade Caje,så fick prata ikapp lite.
Städat på gummi.
Ätit middag hos farmor.
Sett the wow och myst med Sanna,Adrian,Ida och Wilmer.
Och fått världens finaste komplimang som Emelie skickade vidare till mig,ord gör skillnad!

Det finns bra killar, och det finns BRA killar och det här är en av dom.
Och jag värdesätter honom högst.              

Förfest hos mig.
Fest i Bodbyn.
Efterfest i Kvarnriset.